Hejsan!

Nu har vi kommit fram till Pheriche!  Byn, som till största delen består av lodger, ligger i ena änden av en lång och bred dal med gigantiska 6000 meterstoppar runt om kring.  Ama Dablam, Taboche, Cholatse och Lobuche Peak tornar upp sig på sidorna med sina dryga 2 km höga, mäktiga och nästan lodräta väggar!

hra-logoHär i byn finns ”The Himalayan Rescue Association” (HRA).  De har en höghöjdsklinik här, där de kan ta emot mäniskor med höjdsjuka, men även andra åkommor.

HRA grundades i och med det att kliniken i Pheriche öppnades 1973.  Det var den franska sjuksköterskan Daniele Laigret som tidigt under höstsäsongen fanns på plats i byn för att hjälpa de som behövde vård.  Lite senare på säsongen så avlöstes hon av den amerikanska sjuksköterska Dolly Lefever.   Till hjälp fick Dolly en mycket omtyckt Sherpa vid namn Tashi Sherpa.  Han var en äldre man, men med stor erfarenhet från bergsbestigning i Himalaya.  De flyttade in i en lite ”jak stuga” med jordgolv och de, så typiska för regionen, murade väggarna utan fogmassa. Tillsammans så verkade de i Pheriche fram till slutet av januari 1974.

Den första läkaren som jobbade i Pheriche var John Vintern. Han spenderade hösten 1974 i samma lilla ”jak stuga” och hjälpte klättrare och vandrare.  Hösten 1974 så passerade även läkaren Peter Hacket Pheriche under en av sina vandringar i regionen och han beslutade sig att stanna där.  Han arbetade som läkare i Pheriche under flera säsonger och hade Sherpan Tashi som trogen assistent.  Peter föredrog dock att sova i sitt tält och tältade höst som vår bredvid den lilla stugan – Hård kille 😀

Efter Peter så har läkarna kommit och gått.  1975 så donerade professor Y. Hayata från Tokyo Medical College 50 000 USD till kliniken och man lämnade då den lilla jakstugan till sitt öde och byggde en fin klinik.  År 2000 renoverade man kliniken till toppskick, samt byggde ut den.  I dag huserar det oftast  3 volontärläkare  åt gången under säsongerna och kliniken har i dag medicinsk och teknisk standard, mer eller mindre som ett sjukhus.  Sedan 2003 har man även en ”klinik” i Everest Base Camp under säsong.

I morgon eftermiddag kommer vi nog att gå och lyssna på deras ”Altitude Talk” som de har varje dag kl 15:00.  Då kan vi får veta lite mer om höjdsjuka och om andra åkommor som är vanliga här uppe.

Men i dagsläget så behöver vi inte oroa oss för höjdsjuka!  Vi mår utmärkt!  Saran tycker mest att vi tjejer går och fnissar och han kan inte låta bli att smittas av vårt glada humör.  Hur kan man inte vara lycklig här uppe?  Se bara på korten så förstår ni – Solen lyser och så gör vi!  I morgon förmiddag  kommer vi att göra en kort acklimatiseringstur för att ta höjd inför vår nästa anhalt Lobuche och på eftermiddagen ska vi bara ta det lugnt.  Sover här även i morgon natt.

Vi hoppas att ni där hemma har det gott – skicka gärna glada hejjarop via vår blogg eller via Hi On Life’s gästbok!

Soliga hälsningar från Himalaya
EBC & Island Peak gänget

Åke och Mats på väg till Tengboche

Trekking i Nepal

Anita och Ewa skiner i kapp med solen!

Christer på väg mot 6 189 möh!

Carina poserar med Everest, Lhotse och Ama Dablam i bakgrunden.

Foto & vattenpaus

Curt, fast besluten att nå sitt mål - Island Peak

Sherpaflicka och hennes häst.

Vackert!

Ewa och Anita!

Stig i Himalaya

Vattenpaus strax utanför Pangboche

Lyckliga kvinnor på väg mot sitt berg!

Stella med jakar och Ama Dablam

Girlpower :)

Stella & Staffan framför Ama Dablam

Årets julkort? :)

Nästan framme i Pheriche!

Inte långt kvar nu...

Inne på vår lodge i Pheriche.

Dunjacka och vantar inne - ja, i Himalaya är det helt normalt!

Lämna en kommentar