Posted on: 09 Apr 2010

Vi gjorde det!! 😀

I dag torsdag den 8 april så nådde vi Everest Base Camp!  Vi är är så glada!

Vandringen från Dingboche till Lobuche (4900m) där vi sov i går var tung.  Först skulle vi upp till kammen ovanför Dingboche och sen gick stigen över en stor gräsig platå med stengärdesgårdar och en del små stenhus – Det såg nästan ut som om man var i England!  Vyerna var självklart långt ifrån Engelska, med de pampiga topparna Taboche och Cholatse på sidan om oss, Ama Dablam bakom oss och Lobuche Peak framför oss.  Sakta men säkert tog vi höjd och lagom till lunch nådde vi Thukla där vi skulle äta.  Emma mådde inte alls bra och ville helst bara vända.  Hon var inte ensam… Mats och Steven kände även de av huvudvärken. Efter noga övervägande av Saran så beslutade han att vi sakta skulle fortsätta sin vandring.  Med lite peppning och mycket “bistari bistari”  (=sakta sakta på nepalesiska) så fortsatte vi upp för gårdagens tuffaste stigning.  Från Thukla så är det nämligen en rejält lång och brant backe upp till en vacker minnesplats.  Vid minnesplatsen kunde vi vila ut ordenligt och titta på alla minnesmonument över de som förolyckats på de stora topparna i området.  Vyerna var makalösa och de tusentals böneflaggorna som vajade i vinden ramade in de vita 6000-meterstopparna runt omkring oss.  Sen rundade vi massivet och svängde in i dalen där Khumbuglaciären från Mount Everest drar fram och fortsatte vår vandring längs med den, på näst intill platt mark hela vägen till Lobuche.  På lodgen i Lobuche så spelade vi ett kortspel som heter Chicago och Emma vann överlägset.  Kanske var det det som gjorde att hon mådde bättre när kvällen kom? 😆   I vilket fall som helst, så verkade alla var helt ok och alla var glada att de inte gett upp tidigare under dagen.

I morse gick vi upp i ottan och började vår vandring ut till Gorak Shep, Mount Everest gamla basläger, som ligger på 5100 meter.  Naturen har blivit mer och mer karg och stenig och det märks att man är högt uppe bland Himalayas toppar.  Vi följde Khumbu glaciären som ser ut som en stenöken uppåt mot Everest och förundrade oss över landskapet.  Upp och ner, upp och ner.  Ibland såg vi knappt var stigen gick bland alla stora stenblock.  Efter några timmars vandring nådde vi till slut Gorak Shep, åt lite brunch och fyllde på vårt vatten, sen bar det av igen – mot Mount Everest Base Camp – 5300m!! Vädret var oslagbart.  Knallblå himmel och strålande sol!  Han där uppe måste verkligen tycka om oss   😎  . Runt lunch nådde vi slutligen baslägret och det var en storartad upplevelse!  Bilder och mer detaljer om besöket kommer vid senare blogginlägg.    Vi mår toppen allihopa även om vi är väldigt trötta.  Emma sjöng hela vägen tillbaka hit till Gorak Shep!  I morgon bitti ska vi bestiga Kala Pathar (5545 m) och sen gå ner hela vägen till Pheriche.  Vi hoppas att det finns fungerande internet där, så att vi kan berätta lite mer och kanske ladda upp lite bilder.  Nu är det dags för lite mat och sen blir det en riktigt tidig kväll, då klockan ringer innan solen gått upp i morgon bitti.

Lyckliga kramar till er alla!!

Emma, Mats, Steven, Paul, Saran och Nima med team

We made it!!

Today we reached Everest Base Camp and we are all tiered but very happy.  Since we wrote from Dingboche we have had a couple of tough days of trekking.  We have all had a little bit of head ache, but now we are feeling pretty well all of us.  The landscape up here is very rocky and we have followed the Khumbu glacier for the last two days.  The mountains around us are 6-7- and 8000 meters high and it is easy to feel “small” in this mighty nature.  Early tomorrow morning we are going to climb Kala Pathar 5545m and after breakfast we are heading down all the way to Pheriche.  Take Care!