Tro’t eller ej men jag drog på mig lite feber i dag. Har dock sovit ut i mitt sköna tält och har blivit väl omhändertagen. Bikram har kommit och tittat till mig och servat mig med mat. Så snart Pema vår klättersherpa fick reda på att jag hade feber så kom han som ett skott. Utan att “knacka på” drog han upp dragkedjan på mitt tält och kom in för att se hur det var med mig – Så typiskt klättersherpor! Är något galet tar de allt ansvar på sig och gör allt för att fixa det. Hans lugn och positiva attityd var till stor hjälp och det kändes bättre bara av att han fanns på plats. Han lämnade knappt mitt tält under hela kvällen. Jag kunde höra hur han stod utanför och “vakade” i mörkret. Kanske bad han till sina gudar för att jag skulle bli frisk, jag vet inte…
Pema är bror till vår ordinarie klättersherpa Mingma. Jag har alltid gillat Mingma för hans lugn och tålamod. Båda är tysta till naturen och man får verkligen fråga om man vill veta något om dem. Till exempel som att Pema har hjälpt en man utan ben upp på toppen av Mount Everest och att han innehar flera guldmedaljer i klättring eller att Mingma har varit på flera Everest expeditioner och är Khumbus expert på 6000-meterstoppar. Deras lillebror “Danu” klättrade också tills han 2006 mycket tragiskt gick bort i en lavin på Ama Dablam.
Anna och Mårten verkar i prima form, liksom resten av våra expeditionsmedlemmar.
Nu har jag precis fått en varm choklad och en varmvatteflaska som ett gott avslut på dagen. Mår mycket bättre och ser fram emot morgondagens vandring upp till Base Camp!
Allt gott från Nepal hälsar
Christina, Anna, Mårten och Bikram med team