Posted on: 08 Nov 2010

Hej pa er,

Har spenderat ett par dagar har i Lukla och invantar nu nasta grupp som ar pa vag. Det bar av upp till Everest BC igen 🙂

Lukla, en av varldens mest spektakulara flygplatser ar porten till Everestregionen (om man inte valjer att vandra fran Jiri, vilket innebar ytterligare en dryg vecka pa vandringsleden) och det ar har de allra flesta vandrare borjar sin vandring upp mot det legendariska Mount Everest Base Camp.

De tva senaste dagarna har det varit ovanligt mycket ruljans pa flygplatsen. Under morgontimmarna nar vadret ar bra landar det ofta ett par plan under en femminutersperiod och de senaste dagarna har inte varit nagot undantag. Sa snart planen landar sa packas bagaget snabbt ur, passagerarna gar av och nya gar pa medan deras bagage lastas in och inom tio minuter ar planet i luften igen. Landningsbanan ar ca 300 meter lang, i stark lutning (uppat vid landning & utfor vid start).

Utover alla sma plan sa ar det har alla helikoptrar mellanlandar innan de flyger upp till bergsbyarna i Everestregionen. Luften blir sa pass tunn hogre upp sa de fulltankade helikoptrarna fran Kathmandu landar i Lukla for att tomma tanken sa att de har bensin precis bara sa att det racker till den destination de har, for att sen pa hemvagen till Kathmandu igen, komma forbi och fylla upp tanken igen. Det galler att vara sa latt som mojligt nar man flyger har – Ingen extra last gar att ta med…

Piloterna som flyger planen och helikoptrarna anses vara nagra av de framsta i varlden och under flera raddningsuppdrag fran de stora bergen i omradet riskerar manga helikopterpiloter sina egna liv. Det ar en stor konst att flyga i den har miljon, over hoga pass, tranga passager och nara bergsvaggar trots starka kastvindar och tunn luft som kan fa hela helikoptern att komma ur kurs.

Tyvarr sa har detta precis hant. En av Nepals framsta helikopterpiloter och hans maskinist omkom igar vid ett raddningsuppdrag i narheten av berget Ama Dablam. Under hela eftermiddagen i gar sokte flera helikoptrar efter kropparna och i dag runt lunch fann man dem. De har efter en mellanlandning har i Lukla nu transporterats till Kathamndu. Manga i Lukla sorjer i dag och jag med dem.

Vill med detta inlagg hedra alla hjaltar som arbetar sa intensivt har bland bergen. Tack vare dem sa kan vi vasterlanningar vandra, klattra och njuta av allt fantastiskt som Himalaya har att erbjuda.

Christina, Hi On Life